35 (Träldomens sista skede i Sverige)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Trälens ställning till egaren och till samhället

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TRÄLDOMENS SISTA SKEDE I SVERIGE 35

brytningstid. Den institution, träldomen, hvilken — om också,
såsom förut blifvit framhållet, trälarne måste sägas stå utom
samhället och sålunda icke egentligen kunna sägas utgöra något
element i detta — likväl utöfvade en väsentlig inverkan på
samhällslifvets karakter, qvarstår i de äldsta af denna periods lagar
i det hela fullkomligt orubbad; och ännu i de yngsta företer
byggnaden vid första påseendet ett till det yttre temligen
oskadadt skick. Men vid närmare betraktande kan man ej undgå
att finna, att denna byggnads fogningar börjat lossna och att
detta beror på att dess grund småningom undergräfts af en ny
rättsåskådning. Det är derför icke så förvånande, som det till
en början kunde förefalla, att i alla händelser inom mycket kort
tid efter de yngsta Landskapslagarnes tillkomst[1] denna byggnad
helt och hållet faller i spillror.

Det återstår nu att i korta drag söka framställa

III. Träldomens upphörande.

Härvid skall först redogöras för de sätt, på hvilka, under
det att träldomen ännu var en bestående institution, i särskilda
fall en träl kunde befrias ur träldomen, och derefter framställas
huru träldomen öfver hufvud upphäfdes.

Vid frågan om huru en träl kunde befrias från
träldomen kan man skilja mellan de fall, då en sådan befrielse egde
rum genom eller med egarens vilja, och de fall då befrielsen
egde rum mot eller utan egarens vilja.

I båda fallen visa sig tecknen till att träldomen snart hade
öfverlefvat sin tid.

Bland de förra är först att märka det fall, då egaren skänkte
trälen friheten — frigifning. Denna synes under periodens lopp
hafva blifvit alltmer vanlig, sannolikt under inflytande af och med
uppmuntran af kyrkan, som sjelf föregick med exempel. För
frigifning fordrades en viljeförklaring eller viljeyttring å
egarens sida. Denna torde väl kunnat ske i mer än en form; men
den form, som i källorna uttryckligen omtalas, är formen af ett

[1] Såsom förut (s. 1. n. 2) är anfördt, synes skäl finnas att antaga, att
ur en af dessa lagar, nämligen Helsingelagen, träldomen redan försvunnit.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Oct 18 17:32:34 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/traldomisv/0041.html

		Träldomens sista skede i Sverige / 35 (1897) Author: Isak Sven Landtmanson - Tema: Slavery Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|