Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Trälens ställning till egaren och till samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 I. S. LANDTMANSON
de ega att lösa honom >i lagh manna 1. Derefter skola de med
en annan fjortonmannaed betyga at uir lösum han til kyns ok
kundra manna ok egh til annöbugx doms (d. v. s. att de ej köpte
honom till träl). Slutligen skola de ga en tredje fjortonmannaed,
hvar vid de skola betyga, at pæt (lösesumman) ser frænda fæ ok
egh hans fæ ok egh uipær giald hans fea . Hvad beträffar
lösesummans belopp, säges »breia markær uapmala: ælla siax
mar-kær pænninga. ælla fiugliur nytia nöt vara lagha lösn». Af
dessa tre slag synes den, som egde att taga lösen, haft rätt att
välja hvilket han ville. Och till dess, att denna sålunda
bestämda lösen blifvit erlagd, hade han rätt att qvarhålla trälen;
men om han qvarhöll honom sedan, gjorde han sig förfallen till
fyratio markers bot. För öfrigt är att anmärka, att, om den
sålunda ur träldom lösköpte, när han dog, efterlemnade ■ skaparna ,
dessa togo arfvet efter honom, men att, om sådana ej funnos,
den tog arfvet, som löste honom*.
Slutligen torde till de fall, da träl med egarens vilja
befriades ur träldom, böra räknas det, da trälinna med egaren>
vilja gick i lagligt äktenskap med friboren man :i.
Till de fall äter, da träl befriades ur träldom mot
egarens vilja, hor först och främst det förut (s. \~ n. 5)
omför-malda, då egaren salt kristen träl ’.
Till dessa fall torde äfven böra raknäs det, hvarom stadgas
i Ög. G. 29 pr,5 hvilket ställe innehåller, att, om fri person gifter
sig med fostre eller fostra, hvilken egaren sagt vara fri, egaren
deri-genom har förverkat sin eganderätt till den sålunda bortgifta trålen.
1 Huru nära skvldskapen skulle vara är ej uttryckligen uttaladt.
Möjligen var tredje led gränsen.
2 Ög. Æb. 2o. I. slutet.
3 Upl. Æb. 19. »Nu takær fræls man o frælsæ kono. mæb lagh ol lanz
ræt. ok mæb eghændæ wiliæ. afFlæ bön barn samæn. bæt barn a frælst wæræ.
ok swa konæn ok allt bæt aff hænni fobis, sibæn.»
4 Upl. Kpm. 3. pr. »Nu sæl kristin man kristmen. ok ær \>o hans bræll.
ba wærbær bæn fræls sum saldær ær mæb fie salu. ok hin taki wær£ sitt atær
sum kiöpte. ok er ængin bot at. ok wæri aldrigh o fræls sibæn.»
5 Detta stadgande lyder sa: »Nu takær man fostra sin ok bibær frælsa
kunu ok kallar han frælsan uara. Nu bibær fræls man fostru ok bonde kalla
håna frælsa uara: hauin bær firi giuit uan sinne ok bön uarin fræls ok alt bæt
af Jiem kombær.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
