Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Trälens ställning till egaren och till samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRÄLDOMENS SISTA SKEDE I SVERIGE 39
Några andra sätt, än de nu anförda, på hvilka trål kunde
befrias ur träldom, torde icke i Landskapslagarne förekomma.
Rörande dens ställning, hvilken blifvit befriad ur träldom
( frælsgiui T), är för öfrigt att anmärka, att han, äfven om han
blifvit ättledd, sjelf i flera afseenden var beroende af den, som
befriat honom, och öfver hufvud intog en i viss nian
underordnad ställning2. Deremot qvarstod detta beroende icke for den
ur träldom befriades barn;!.
Hvad derefter angår frågan om träldom ens
fullständiga och slutliga försvinnande ur var rätt, sä brukar detta
dateras frän k. Magnus Krikssons stadga i Skara är 1335. Denna
stadga, som utfärdades Lödhordaghin firi Kyndilmessu dagh»
(d. 28 Januari) nämnda är och som är ställd till allum
Wæs-götum» innehåller4 i nionde punkten: At min herra Konongen;
Gvdz heder, Jungfru Sancta Maria til roo oc nadhe, sinæ kæra
1 Det skulle emellertid kunna ifrågasättas, huruvida hvar och en, som
förut varit trä!, betecknades med detta uttryck eller huruvida det möjligen
användes blott om den, ät hvilken friheten blifvit skänkt. — Det kan i detta
sammanhang anmärkas, att i Vg. II. Dr. 7 det säges: »han heter skunkufalz ma[>er ær f>ræl
hauir varit». Schi.vtkr i Gl. (v. d. o.) förklarar ordet vara »en smädetitel, som
gafs at en frigifven träl», men förklarar sig på detta ställe icke känna ordets
ursprung. I àcn allm. Ordb. anmärker han emellertid att det i svenska och danska
dialekter förekommande ordet »skunk» kunde gifva anledning att anse ordet
»skunkufalzma^er» betyda »en menniska som fallit ned från taket». »Men»,
tillägger han, »hvad sammanhang en sådan bem. skulle hafva med det bruk
som blifvit gjordt af d. o., är svårt att inse.» - Man skulle emellertid
möjligen kunna föreställa sig, att folkspråket med detta drastiska uttryck betecknat
en menniska, hvars egenskap af frihet icke var ursprunglig eller medfödd, utan
så att säga »fallit ur skyn».
2 Jfr Vg. I. Mdr. 2. »Seal ma|jer ætlæddan man. aptær bötæ. ]>xn
an-nöjioghær havir farit [varit] lian [a] aptær bötæ mæji niu marchum arvæ bot.
ok sex mærkum ajtt.erbot. swa sum ættæfiæn man. firi vtæn halvæ ættærbot.
firir. \iv at ætt hans ær half [>rælær. ok frelsgiwar;» vidare, Gb. 4., der
stad-ganden gifvas om beloppet af vingæf och hindradaxgæf i olika fall. — Om
utöfvandet af giftomannarätt tor frigifven qvinna se Vg. II. Add. 8. – [fr ock
Eriksen, a. st. ss. 91 o. 92.
a Till stöd härför kan bland annat anföras Vg. I. Gb. 4. pr. -bar
frælsgiui ættaf>æ kono–––––barn ficrræ skolu ætboren væræ.»
4 Stadgan, hvars original fanns i Riksarkivet före slottsbranden 1697, är
a! Hadorph i hans är 1687 jämte Bjärköarätten utgifna samling af’ »Konunga
Stadgar,) tryckt, enligt uppgift efter original. Efter Hadorph är öxn senare i
Svenskt Diplomatarium. 3106 återgifven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
