Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
faxunhj*.
FRID*
O Kumba hata ej, jag kan ej hatø, och
derför har min ände frid, ty endast bitterhet är ini
döden plåga. Du hàr ej gjort mig mycket ondt
Kumba 1 Ditt sinne yar förbittradt; — jag
förstår det nu. Förlåt mig att jag nära dig var så
lycklig och ej märkte ditt lidande! Nej! stirra ej så
vildt på mig; — gif mig din hand. Låt en
försoningstår fukta ditt öga. Du var mycket
olycklig. Det var felet.
kumba (afsides).
Finnes godhet så stor, kärlek så gränslös?
Ve mig! Hvad har jag gjort? Mitt hjerta vill
brista!
frid.
Dina läppar röra sig hemskt, men jag hör
intet ljud. Mins du Kumba, barna-åren?Minsdu
när du törst kom till mig, sårad, misshandlad? —
Dessa händer läkte dina sår, dessa ögon gräto
öfver dig. Jag älskade dig i denna stund, och har
älskat dig allt sedan; — och nu kan min
ande ej gå bort i frid om den hatas af dig. En
hård trollmakt måtte ha bundit ditt hjerta. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
