Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Simla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I,
Simla.
På våren 1905 grubblade jag mycket öfver en ny
färd till Tibet. Tre år hade förflutit sedan återkomsten
till fosterlandet; mitt arbetsrum började kännas för trångt;
när allt var tyst om kvällarna, trodde jag mig höra vindens
susande maningsrop: Kom tillbaka till ödemarkens stillhet!
Och när jag vaknade, lyssnade jag ofrivilligt efter karavan-
klockor därutanför. Tiden led, planen mognade och snart
var mitt öde besegladt: jag måste åter ut till öknens stora
frihet och de ändlösa vidderna mellan Tibets snöklädda
fjäll. Att ej följa kallelsen, när den är tydlig och
kraftig, leder till undergång och ruin i någon form ;
man måste lyda den osynliga handens ledning, tro på
dess himmelska ursprung och på sig själf samt under-
kasta sig det upprifvande och sönderslitande i ett nytt,
långt och mycket ovisst afsked från sitt eget hem.
I de sista raderna af det vetenskapliga arbetet om
den förra färdens resultat framhöll jag omöjligheten af
att gifva en monografisk skildring af Tibets morfologi,
orografi och hydrografi i en tid, då ännu så stora delar
af landet voro fullkomligt okända. »Under sådana för-
hållanden,» säger jag där (Scientific Results... Vol. IV
p. 608), »föredrar jag att uppskjuta författandet af en sådan
1. — Transhimalaya. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
