Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Utrustning och uppbrott från Srinagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
är ännu djupt under oss, landskapet är härligt och trotsar
med sin grandiosa, storslagna relief hvarje beskrifning.
Allt djupare bär det utför, vi följa omedelbart utmed flod-
stranden och stanna för natten i Kohalas dakbungalow.
Dagen därpå åkte vi öfver bron och sedan sakta
uppför vänstra strandens sluttningar. Morgonen är strå-
lande, det doftar så härligt och sommarskönt från kullarnas
ej alltför rikliga vegetation. Floden brusar ofta skum-
hvit till vänster om vår väg, men till våra öron tränger
bruset endast då vi stå stilla, eljes öfverröstas det af tongans
skrammel mot marken. Med spänd uppmärksamhet följer
man scenförändringarna i detta underbara landskap.
Vägen genomborrar några bergutlöpare i breda hvalf-
tunnlar. Den sista af dessa är längst och gapar som ett
svart hål i berget. 1 dess inre råder en härlig svalka och
signalhornets korta varningslåtar eka så melodiskt i bergets
innandömen. I Guhris dakbungalow äter man frukost
och hvilar en kvart i en bekväm liggstol på verandan. Här
hade jag för fyra år sedan tillbringat en oförgätlig stund
med sir Robert och lady Harwey. I samma popplar, almar
och pilar susade vinden nu som då; det var så underligt
ensamt och melankoliskt: då hade jag en stor resa bakom
mig, men nu föreföll framtiden så hopplöst dunkel. Fram-
för mig reser sig som en fonddekoration den mjukt af-
rundade men branta sluttningen af högra dalsidans skog-
klädda berg, och i djupet där nere på ömse sidor om
floden ligger byn Guhri. Luften är ljum; man drömmer
om en evig vår och glömmer sina sorger. Bortom Tjinari
resa sig åter högstammiga barrträd på branterna. Min
kusk, som talar persiska, visar på ett väldigt stenblock, som
införlifvats med vägens bröstvärn. Det rullade ned för
tio dagar sedan och dödade en man och ett par hästar;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>