Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. De sista förberedelserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
under några af sina forna herrar ganska oförbehållsamt.
Minnet af Dutreuil de Rhins tycktes förfölja honom, och
han återkom ofta till skildringen af öfverfallet på den olyck-
lige fransmannen. Han skröt rätt tappert och berättade,
hur han en gång midt i vintern på tio dagar gått med
ett bref från Jarkent till Leh och burit hela sin proviant
på ryggen — för vanliga människor kräfver den resan en
månad. Men det var intet ondt i hans historier, och
han var kvick och rolig, alltid glad och skämtsam och
höll kuraget uppe hos de andra i mörka situationer.
Stackars Muhamed Isa! Föga anade han och vi andra,
att han aldrig skulle få återvända till sin hustru och sitt
hem, då vi nu tillsammans bröto upp.
Knappt hade jag beträdt mitt nya hus, förrän Mu-
hamed Isa infann sig med ett gladt och vänligt »Salam,
sahib».
»Frid,» svarade jag, »du är dig lik, Muhamed Isa, efter
alla de år, som gått sedan vi träffades i Kaschgar. Har
du lust att följa med på en tvåårig färd bland de högsta
bergen ?»
»Jag önskar intet högre, och Commissioner Sahib
har gifvit mig tillstånd att söka tjänst hos er, men jag
ville gärna veta åt hvilket håll vi skola resa.»
»Vi gå norrut mot Ost-Turkestan; hvart det sedan
bär, skall du få veta, när vi lämnat de sista byarna
bakom oss.»
»Men i och för utrustningen borde jag allt ha reda
på detaljerna i edra planer.»
»Du måste medtaga proviant för tre månader åt både
folk och djur, ty det kan hända att vi under så lång
tid icke komma i beröring med människor.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
