- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Förra delen /
110

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Till platålandets rand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110
skickas efter oss från den lilla staden. Från Pobrang
skulle han få medtaga en kamrat, ty trakten är osäker
för vargar. När stigen upphörde, skulle de ändå lätt
nog kunna följa karavanens spår, och det öfverenskoms
att vi vid tvifvelaktiga ställen skulle uppföra små rösen till
postbudens ledning. De hördes dock aldrig af sedan och
jag vet icke hur deras företag aflöpte. Pobrang blef så-
lunda den sista punkt, där jag ännu var i beröring med
den yttre världen.
Här köpte vi också trettio får till lefvande proviant,
ty mer trodde vi oss ej behöfva, i det att jakten väl också
skulle lämna någon afkastning och ett par af männen voro
duktiga jägare.
På Muhamed Isas förslag fick Sonam Tsering sin
aflöning höjd till 20 rupees, och han utnämndes till kara-
van-baschi för mulåsnorna. Gubben Guffaru var chef
för hästkaravanen och Tsering, såsom vi helt enkelt kallade
Muhamed Isas yngre broder, hade öfverinseendet öfver
den lilla karavan, som bar mina dagliga kistor samt mitt
och Roberts tält och köket.
Jamadaren Rahman Khan, som ledsagat mig 1902
och som nu följt oss allt sedan Lama-juru, fick afsked
och hederlig vedergällning; så ock två tjaprassis, Razul
och Ische. Den gamle Hiraman ville bestämdt följa med
ännu en dagsled, medan Pobrangs »numberdar» och Tankses
»kotidar» skulle, som sagdt, följa oss ända upp på platå-
landet. På det viset skulle sällskapet småningom krympa,
men sist af alla skulle de hyrda hästarna och deras tio
ledare lämna oss.
Hvarje kväll brukade jag ha en rådplägning med
Muhamed Isa, och Robert var då vanligen närvarande,
ty Robert var ändå den förnämsta af alla mina tjänare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 23 14:24:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/1/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free