- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Förra delen /
115

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Till platålandets rand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

115
sida, men denne upphann oss sedan och förklarade
att hästen var omöjlig. Han fick alltså n : r 1 på förlust-
listan, och det beslöts, att Tankses kotidar skulle få be-
hålla honom, om han oförmodadt kryade till sig.
Från Lunkars lägerplats hade Marsimik-la, dagens pass,
sett helt lätt och beskedligt ut, men redan nu märkte
man, att dess passerande skulle bli en rätt allvarsam affär.
Till en början måste hästarna hvila och pusta ut hvar
femte minut, sedan hvarannan, och slutligen kunde de
icke gå mer än en minut i taget och hvila lika länge.
Snön ligger nu nästan fotsdjup och karavanen ter sig
i den hvita omgifningen som en ramsvart slingrande linje.
Öfver den väldiga snökedjan i söder och väster hopa
sig underligt gulgrå och violetta moln. Då solen är
framme, bränns det i ansiktet och på händerna, men då
hon döljes af moln, känns det skönt, och solglittret mot
snön, som är ytterst besvärande för ens ögon, dämpas
af molnskuggorna.
Framför oss tyckes karavanen alldeles stillastående,
så långsamt går det i denna starkt förtunnade luft. Men
den rör sig dock, det höres på männens ständiga manings-
iop. Några ladakis sjunga unisont och melodiskt för
att underlätta arbetet för sig själfva och djuren. De äro
glada och nöjda; det är som om de drogo ut till en
skördefest. Tid efter annan dånar Muhamed Isas stämma
som en åska och ljuda hans maningsrop »chavasch» och
»chabardar». Högt i den sista svängen upp till passet
se vi honom stå och kommendera, medelpunkten i den
halfcirkel, som bildas af karavanen. Hans vana falköga
söker hvarje särskild häst; om en börda håller på att
glida af, ropar han an närmaste man, om en stockning
eller en lucka uppkommer, om en häst tar af åt sidan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 23 14:24:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/1/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free