- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Förra delen /
118

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Till platålandets rand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118
öfver älfven. Och terrängen är här vidrig, med groft,
kantigt grus bildande en skarp terrasskant, och då man
rider på dess yttersta rand, vore ett felsteg af hästen nog
för att man skulle rulla ned utför sluttningen och bryta
nacken af sig.
Här mötte vi den ena af hundarna från Pobrang; han
gjorde en stor lof för att undvika oss och såg icke ens
åt oss, då vi försökte att locka honom. Sannolikt anade
han, att vi voro på väg till ogästvänliga trakter och att
han hade det lugnare vid Pobrangs usla kojor. Utför
sumpiga, mossbelupna grusbackar bar det sent omsider
brant ned till lägret, som reste sig i själfva vinkeln mellan
vår dal och Spanglung-dalen, omgifvet af höga berg och
af det entoniga bruset från två älfvar. Trött slår man sig
ned i tältet och gläder sig åt glödbäckenets vänliga värme.
Bikom Sing var uppe i höjderna och bommade på en
antilop. Muhamed Isa sade skämtsamt, att radjputerna
hittills icke gjort mera nytta än valparna. I förteckningen
på vårt manskap räknade han dem aldrig; han tyckte att
det enda de gjorde var att tära på mjöl- och risförrådet;
men det var orättvist att döma dem, innan de haft tillfälle
att på något sätt utmärka sig.
En liten månskära, kall och blek, sväfvade öfver
bergen, och det var skönt att gå till hvila ; efter en sådan
dag kommer natten som en befriare och en vän.
Vår väg till Pamsal leder vidare ned genom Spang-
lung-dalen, dels ett femtiotal meter öfver dess botten,
där ett par snöflak lågo och kämpade mot den korta
sommaren, dels på skarpt tecknade sidoterrasser i flera
afsatser. Vägen är dålig, ty hela trakten är full af grus.
Från höger utmynnar dalen Lungnak med små snöberg i
fonden och framför oss reser sig en mäktig svart kedja,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 23 14:24:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/1/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free