- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Förra delen /
236

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Olycksdagar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

236
suttit och kurat öfver glöden en timmes tid, kom Lama
gående öfver slätten och förde oss till Sonam Tsering,
som med mulorna lägrat bakom några kullar. Gubben
grät och var förtviflad öfver de förluster vi lidit samt
tyckte att Muhamed Isa lotsat oss illa den gången. Nio
mulåsnor hade på några timmar dött i dessa faroupp-
fyllda berg, som sannolikt bilda den västliga fortsätt-
ningen af det system, mongolerna längre österut kalla
Buka-magna eller »vildjakens hufvud». Tjugu mulåsnor
funnos kvar, men bland dem voro två lifdömda. Af de
23 återstående hästarna hade en blifvit lämnad med sin
packsadel i en hålväg och var nu förmodligen död. Ännu
sent på kvällen hade blott en af de saknade afdelningarna
hörts af, nämligen Tsering.
Det sade sig därför själft, att vi måste hvila en dag
vid lägret n:r XLVII. Då dagen bröt in, väcktes jag af
bräkande får. Herden hade väl till en början följt häst-
karavanens spår, men då han märkte, att mulorna sak-
nades, hade han öfvergifvit det och på egen risk börjat
söka efter mulspåret. I mörkret hade han gått totalt
vilse, och i ett pass hade ett af fåren vägrat att fort-
sätta. Han bar det då en bit, men fann snart, att det
stelnade och kallnade, och han hade då kastat bort det
såsom dödt. Rädd för nattmörkret och vargarna, hade
han dragit sig ned i en klyfta, bundit ihop fåren och
getterna i en klunga och satt sig i midten för att hålla
sig varm och hålla utkik på vargarna. De hade dock
ej vågat att angripa, och i dagningen hade han funnit ett
af de många spåren, som ledde till läger XLVII.
På förmiddagen uppdöko ett par af de saknade män-
nen, bärande kistor. En häst hade alltså blifvit lämnad.
Islam Ahun, som lotsat hästkaravanen, hade varit klok nog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 23 14:24:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/1/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free