Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Olycksdagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
Nu beslöts att vi vid nästa läger skulle hvila ett
par dagar, och Tundup Sonam åtog sig att föra oss till
en liten sjö i öster, där gräset var ovanligt godt.
På natten till den 24 oktober dog en häst och två
mulor, och vi hade alltså inalles 38 djur i behåll. »De
starkaste äro kvar,» sade Muhamed Isa som vanligt.
I norr reser sig det höga bergssystem, som kostat
oss så många lidanden, och man ser dess kammar fort-
sätta mot öster. Öfver jämn terräng nå vi efter en kort
marsch den lilla runda sjön, hårdt frusen och omgifven
af gplskimrande beten. Vatten fingo vi vid en källa, som
bildade en liten frusen bassäng; genom ett hål i isen
fingo djuren dricka sitt lystmäte; de hade ej smakat vatten
sedan lägret XLIV. Den sandbundna marken var nu så
hårdt frusen, att tältpluggarna af järn krökte sig då man
bultade in dem. Himlen var molnhöljd och det blåste
hårdt, men åt OSO såg terrängen fördelaktig ut. De
fyra tälten stodo på en rad med mitt i lovart, så att jag
undgick röken från männens eldar.
En flock vildgäss flögo öfver lägret klockan tio på
kvällen i det briljanta silfverhvita månskenet. De ströko
helt lågt och snattrade hela tiden. Sannolikt hade de
tänkt rasta vid källan, men fortsatte, då de funno platsen
upptagen. Jordytan var klart upplyst och på en kort
stund skulle de nå nästa källa. Man kunde förstå, att
det var härom ledargåsen talade med de andra. Redan
i solnedgången hade han säkert utdelat sina order och
sagt: »I natt stanna vi vid källan på stranden af den lilla
sjön, där vi hvilade i våras.» Alla hade varit ense därom,
och pilspetsen hade småningom sänkt sig allt närmare
jorden. Men då de kommit öfver de kullar, som skymde
platsen, och sågo den isbelagda sjön blänka som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
