Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. I vildjakens land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
tjöt dystert därutanför. Hvar annan timme tog Robert
min temperatur, som nu var uppe på 41,5°, alltså hög
feber. Han var mycket ängslig och undrade, såsom han
sedan berättade, hvad han skulle ta sig till, om jag för
alltid blef kvar vid lägret LI. Någon sömn fick jag
icke njuta, men Robert och Tsering turade om att vaka;
ny glöd inbars hela natten, och ett ljus hölls brinnande
i lä af en kista för att skyddas från blåsten och draget.
Jag yrade och pratade och männen voro fulla af oro,
då de aldrig sett mig sjuk förr.
Dagen därpå hade febern sjunkit något, och Muha-
med Isa smög sig tyst in för att höra hur sahib mådde.
Han berättade att den sårade jaken fått bita i gräset och
att de vid styckandet af köttet funnit två tibetanska ku-
lor, som jaken lugnt öfverlefvat. På tre ställen hade de
funnit eldstäder, som på sin höjd kunde vara två må-
nader gamla, ty askan låg kvar mellan stenarna. Jägare
hade alltså varit här på hösten, och alla voro öfvertygade
om att vi icke hade långt kvar till de första nomaderna.
I lägret Var det tyst som i en graf, endast stormen
tjöt och klagade. Ingen ville störa mig, men på kvällen
gaf jag befallning om att folket skulle sjunga sina van-
liga aftonsånger kring elden. Jag kunde icke lyfta en
arm utan hjälp och låg timme efter timme och stirrade
på tältets underliga belysning. Af stearinljuset upp-
lystes det matt inifrån; utifrån af det gulröda skenet från
männens lägereld och af månens blåbleka sken. Sången
ljöd melankolisk och längtansfull, ackompanjerad af stor-
mens tjut.
Den 2 november fortsatte stormen att rasa, nu på
sjätte dagen. Jag hade sofvit några timmar, ehuru det
var 29° kallt. Något bättre var jag, men fullkomligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
