- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Förra delen /
323

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Tio dagar på isen af Ngangtse-tso

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

323
först, är det värre. Han rullar sig på magen och kraflar
s*g UPP med tillhjälp af sin staf och så hjälper han de
andra på benen.
Isen var förträfflig, vida bättre än på den första linjen.
Saltmängden var också mindre, hvilket tydligen beror
därpå att saltet sopas österut af de västliga stormarna.
Öfver stora sträckor låg isen alldeles ren och blank och
hade en nästan svartgrön färgton. Jag hajade till då vi
susade i väg ut öfver de första mörka ytorna, undrande
om det var varma källor i botten, som bitvis höllo sjön
öppen. Men man blir van, isen håller och var minst
17 cm. tjock, under det att det största djupet uppgick till
9,68 meter. Jag sitter som en Buddabild med korslagda
ben på min minimala kälke, röker, observerar, antecknar
och njuter af att kunna fira nyårsafton på isen af Ngangtse-
tso. Vid middagstiden uppstack sydvästlig blåst, så att
jag måste sitta bakfram på kälken för att inte förfrysa.
En i norr och söder löpande spricka vållade oss rätt
mycket hufvudbry. Den var en och en half meter bred
och fortsatte åt båda hållen så långt man kunde se; men
det värsta var att vattnet skvalpade öppet mellan de båda
iskanterna. Troligen hade den uppkommit under någon
storm, då hela iskakan drifvits en liten bit mot öster
och lämnat den gapande rännan efter sig. Efter lång-
varigt sökande funno vi dock ett ställe där underis fanns,
betäckt med en decimeter vatten, och med kälken till
bro klarade vi oss torrskodda öfver. Huru de andra
redde sig vet jag ej, men de äro i allmänhet icke rädda
för ett litet fotbad.
I god tid landade vi vid en punkt, där nitton hästar
betade på den vidsträckta strandslätten och en pojke vak-
tade bortåt fem hundra får. Han fick brådtom, då han såg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 23 14:24:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/1/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free