- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Förra delen /
328

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Tio dagar på isen af Ngangtse-tso

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

328
flera gånger tvätta dem med ljumt vatten. Af beröringen
med lodlinan under flera dagar bli händerna belagda
med salt och sedan de torkat efter hvar lödning, spricker
skinnet sönder och det så grundligt, att blodet tränger
fram. Men snart äro händerna blåa, orörliga och okänsliga,
och endast med yttersta svårighet och hållande pennan
som en mejsel med hela handen kan jag annotera resul-
tatet af lödningarna samt tiden och afstånden; andra
anteckningar äro otänkbara. Rabsang och Taschi hålla sig
åtminstone varma, ty i dag måste de använda det yttersta
af sina krafter för att få kälken fram genom stormen.
Där isen ligger blank få de icke fotfäste, utan halka och
falla, och en gång fick jag Taschi rak lång i knäet på
mig — han blåste bokstafligen omkull. Ofta är vindtrycket
så hårdt, att dragare och kälke blåsas baklänges, och blott
då karlarna sätta sig och ta fotspjärn mot en saltås kunna
vi stanna. Jag är så stelfrusen och förlamad, att jag ej
förmår resa mig, utan sitter kvar på kälken medan vakarna
huggas upp. Vid en vak, som sänktes midt i ett spegel-
blankt fält, fick stormen fatt i kälken och mig och dref
hela ekipaget i svindlande fart som en isjakt ut öfver sjön.
Jag försökte spjärna emot med fotterna, men hade ingen
kraft i dem, och mina stöflar, som voro af mjuk filt,
löpte lätt och trefligt öfver den hala isskifvan utan att det
minsta hejda farten. Medarna voro för korta, kälken
snurrade rundt, men undan gick det, och hade isen varit
blank hela vägen, så hade jag med all säkerhet på några
minuter blåst öfver hela sjön tillbaka till läger XCVIII;
men till all lycka kantrade ekipaget i en spricka, jag slunga-
des öfver bord, fortsatte en bit och hamnade i en saltås.
Åkande kana öfver isen kom Rabsang springande efter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 23 14:24:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/1/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free