- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Förra delen /
336

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Tillbaka mot norr!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

336
Ty skola vi förhandla med Lhasa, så tar det ett par måna-
der. Vänd nu om, och hälsa de andra.»
Vi fortsatte lödningen och funno ett maximaldjup af
8,35 meter. Vid stranden voro de gamla vallarna mycket
tydliga — här ha de varit utsatta för västanstormarnas
störtsjöar. Den högsta kunde vara 15 m. hög. Där
gick en ensam varg och längre fram en hjord af tjugu-
fem kiangs; de betraktade oss länge och nyfiket och så
försvunno de, lätta som vinden. Af våra bärare syntes
ej en skymt och inga spår på stranden, som vi följde,
gående på den högsta vallen. Hvarför signalerade de icke
med eld. Ändtligen sågo vi dem i fjärran norrut. Trötta
som de voro, hade de sofvit sedan de landade. Jag grä-
lade icke på dem, men Rabsang flög i lufven på de
första han fick tag i och klådde dem, hvilket dock icke
hindrade dem från att sjunga lika muntert som vanligt
på kvällen.
Nu hade vi afslutat arbetena på Ngangtse-tso efter att
ha tillryggalagt 106 kilometer på dess is, som utbreder sin
skifva på en höjd af 4,699 meter öfver hafvet.
Den 7 januari fingo kulis bryta upp till hufvudkvarteret
med allt vårt pick och pack — utom mitt tält; jag vän-
tade på min ridhäst, tog saken lugnt och jag hade ingen
brådska att öfverlämna mig själf i den tibetanska milisens
händer — dessa otäcka, svarta ryttare, som förr så många
gånger korsat mina planer. Från Schigatse hördes icke
ett ljud, och från Indien kom ingen post. Själf hade
jag angifvit den 25 november vid Dangra-jum-tso, och
nu hade vi den 7 januari. Kanske Ganpat Sing tappat bort
posten eller aldrig framkommit till Leh? Kanske det af
politiska skäl varit omöjligt att skicka upp min post från
Indien?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 23 14:24:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/1/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free