Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Framåt genom det förbjudna landet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
förvåning öfver att dagen varit så kort. Allt är så hemskt
tyst och stilla.
Men så förstoras åter den lilla skära af solen, som
icke slocknade bort i rymdens natt. Det ljusnar och de
matta skuggorna, som nyss hade dubbla kanter, bli åter
skarpa. Fåren stå ännu villrådiga en stund, men gå sedan
långsamt tillbaka till betet. Valparna börja leka och tibe-
tanerna titta ut genom sina tältöppningar, den ena efter
den andra. Korparna ruska på sig och flyga kraxande upp
på en kulle. Ladakis böner tystna, och på visjande vingar
stiger örnen upp emot solen, som åter framträder i all
sin glödande glans.
Då kom gamle Karpun på besök och fick te, tobak och
ett stycke tyg.
»Minns bombo tjimbo,» frågade han, »hur jag för 51/2
år sedan sökte hejda er med uppbådadt folk?»1
»Ja, på norra stranden af Selling-tso. Jag gjorde dig
stora bekymmer och du kunde icke förmå mig att stanna.»
»Nu är den sorgen öfver, och jag är bra glad att återse
er frisk och kry.»
»Föga anade vi då att vi skulle träffas igen. Du ser
själf välmående ut, men säg mig hvarför du nu kommit
hit.»
»Jag för bud till guvernören, från Schansa-dsong. De
kvarvarande ämbetsmännen ha befallt mig att uppbåda folk.
Nu går milisen man ur huse för att...»
»Det är väl icke din mening att söka stoppa mig nu
igen ?»
»Nej bevars, bud har ingått från de svarta tälten vid
mellersta Bogtsang-tsangpo, att ett stort röfvarband plund-
Se Asien, tusen mil på okända vägar II, 472—473.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
