Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Framåt genom det förbjudna landet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
en gång i lifvet skulle korsas. Så följde jag honom ut
till hans väntande häst, snöhvit och prydd med ett kar-
mosinrödt sadeltäcke, med grannlåter af skinande mäs-
sing och en sträng af pinglande bjällror i bringan. Han
satt upp. räckte mig båda händerna till ett sista farväl och
försvann bakom kullarna, åtföljd af sin lilla ryttarskara.
Då gick jag tillbaka till mina bref, men fann det tomt och
ödsligt efter den älskvärde guvernören af Naktsang.
Den 17 januari. Hvad gjorde det oss att dagen var
så mulen, att bergen omkring oss voro täckta med ny-
fallen snö och att tunga blågrå molnmassor rullade öfver
sjön liksom för att i afskedets ögonblick dölja den för
våra blickar! Allt föreföll oss ändå så ljust, gladt och
vänligt. En mäktig guvernör hade kommit för att hindra
oss, och ändå låg nu vår väg mot sydost lika öppen som
nyss i det obebodda Tjang-tang. Men nu hade vi det vida
bättre än där uppe. Dagligen skulle vi passera svarta tält,
kunna köpa hvad vi behöfde och ej hafva någon anled-
ning att bekymra oss öfver att proviant återstod för blott
fem dagar. Vi åtnjöto fullständig frihet och hade icke en
enda man till eskort eller bevakning. Framför oss hade
vi ett land, som i geografiskt hänseende kunde sägas vara
ett af de intressantaste på hela jorden och där hvarje dags-
led skulle medföra upptäckter af utomordentlig betydelse.
Hvad gjorde det att luften var kall och rå — en gång skulle
väl våren komma! Af tre anledningar borde vi nu små-
ningom få det varmare: vi gingo mot sydligare luft-
streck, vi skulle snart nå lägre trakter, och hvarje dag förde
oss ett steg närmare våren. Och af tre anledningar skulle
Ngangtse-tso hädanefter alltid stå utprickad som en glans-
punkt i mina minnens dagbok: där hade en oväntad frihet
blifvit oss gifven, där hade sambandet med den yttre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
