- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Förra delen /
400

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. I båt utför Tsangpo. — Intåget i Schigatse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

400
en härlig färd, det yppersta jag i den vägen varit med
om! Den sista dagsresan kunde icke ha utförts på ett
noblare sätt, vi drefvos framåt af en naturkraft i Tibet,
detta land, där naturen hittills lagt idel hinder i vår väg.
I ett halft år hade vi under oupphörliga förluster och
svårigheter knogat diagonalt genom Tjang-tang, nu stodo
åter portarna på vid gafvel, och vi gledo som i olja tyst
och jämnt mot vårt mål. En af jordens största erosions-
dalar utbredde sitt storslagna panorama omkring oss och
luften var så stilla, att ej ens den svagaste bris fram-
kallade en krusning på Tsangpos yta. Ostördt af him-
melens vindar kunde det smaragdgröna vattnet öfverlämna
sig åt sugningen, i ljudlöst lekande hvirflar, som uppstå
vid uddar och kap, för att så i brådskande dans ringla
utför floden, förtona och dö. De födas och försvinna,
de komma och gå, och samma udde väcker alltjämt nya
till lif i de gamlas ställe, men hvarje ny hvirfvel sänker
sin spiral i annat vatten af den heliga floden, som sedan
oräkneliga årtusenden känner sin väg ned mot Dihongs
hemlighetsfulla hålväg.
Hvilken hänförande njutning att låta bära sig af
Tsangpo emot öster; månne också »floden» hör till Tibets
förbjudna vägar! Ja om de n u komma och hejda mig,
så svarar jag: jag är icke i Tibet, jag trampar icke tibe-
tansk mark under fotterna, jag är på hinduernas heliga
flod, låt mig vara. Förvillande skiftar landskapet stän-
digt utseende för våra blickar; där ha vi en svart klipp-
brant framför oss; i nästa krök har den försvunnit, och
en annan, vid motsatta dalsidan, har intagit dess plats.
Man undrar ibland hvilket som är upp — och hvilket ned
på floden; det är som om vi stode stilla, men panoramat
vore försatt i en horisontalt svängande pendelrörelse. För-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 23 14:24:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/1/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free