Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Nyårsfesten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4-34
getblod i handen. Han håller den utsträckt, i det han ut-
för en mystisk, kretsande dans och i ett nu slår han
blodet ut öfver trappans steg. Han fortsätter dansen med
båda armarna utsträckta och skålen upp och ned, under
det att några tjänande bröder skynda fram och torka
bort blodet. Utan tvifvel är denna ceremoni en kvarlefva
från den tid, då Bon-religionen rådde i Tibet, innan den in-
diska munken Padma Sambhava i åttonde århundradet
gjorde en första ansats till lamaismens grundläggning
genom att införa buddismen i Tibet. Ty lamaismen är
endast en afart af den rena buddismen och har under
en yttre polityr af buddistisk symbolik upptagit en mängd
sivaitiska element och bibehållit den vidskepelse, som under
den förbuddistiska tiden tog sig uttryck i vilda, fana-
tiska djäfvulsdanser, ceremonier och offer. Dessas ända-
mål var att besvärja, förjaga och blidka de mäktiga demoner
som härska öfver allt, i luften, jorden, vattnet, och hvilkas
enda uppgift är att pina, plåga och förfölja människors
barn. På den tiden blidkades krigsguden .och demonerna
äfven med människooffer; och den ceremoni, jag nyss
beskrifvit, är säkerligen en kvarlefva däraf. Naturligtvis
skulle lamaismen ha större utsikt att bli populär i Tibet,
om så mycket som möjligt af den gamla vidskepelsen inför-
lifvades med den nya religionen. Men det första budet i
den buddistiska fundamentallagen bjuder »att icke ut-
släcka 1-if», icke döda. Det hindrar dock icke munkarna
från att äta kött eller använda getblod vid vissa kyrkliga
ceremonier — fåren och getterna dödas af vanliga slaktare,
medan lamas själfva icke öfverträda lagens bud.
Bagtjam kallas en dansare i väldig djäfvulsmask; då
han kretsar öfver gården, fladdra brokiga tygstycken ut åt
alla sidor. Han åtföljes af elfva maskerade dansare, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
