- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Förra delen /
564

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 31. Politiskt trassel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

564
visas i vårt hus i trädgården, där jag också hade tillfälle
att rita af dem. Föremålen fördes dit på nätterna, och
medan jag ritade om dagarna, hölls vakt kring huset, så
att lamas kunde känna sig lugna för repressalier. Ibland
hade vi det helt fridfullt, och hörde icke ett ljud från
den yttre världen. Så randades den 10 mars, då Taschi
kom med de tretton sista jakarna, hvilka i mycket medtaget
tillstånd såldes för vrakpris åt en köpman.
För den 12 mars innehåller min dagbok följande
reflexioner: »Våren tyckes i detta heliga land göra sitt
intåg med pukor och trumpeter, gällare än de, som i
dagbräckningen ljuda från tempelplatformerna och kalla
lamas till deras första te. Ständiga stormar, mörka moln-
massor och skyar af stoft, som svepa utmed marken och
dölja hela omgifningen utom dsongs borg, som likt ett
dunkelt sagoskepp skymtar genom töcknet. Temperaturen
stiger, på dagen är det flera’grader öfver noll, men någon
vår ha vi ej sett till ännu. Den kommer väl en gång,
fast den ännu så länge blott vänder sig på sin bädd och
sakta söker gnugga vintersömnen ur sina frusna ögon.
I dag ha vi en af de hårdaste västanstormar, vi upp-
lefvat. Klosterklockorna klinga nog som stormklockor,
men deras klang når oss icke genom stormens tjut. Köket
har flyttats inomhus, ej ett lif synes på gården, det knakar
och hviner i popplarna. Blott någon gång hör man
bjällrorna på en kurirs häst, som hastigt passerar utanför
muren, kanske medförande nya förhållningsorder angå-
ende oss. Ma höres icke af mera, Lobsang Tsering är
försvunnen, och Tsaktserkan kommer blott, då jag skickar
bud på honom. Vi isoleras alltmer och ingen får umgås
med oss. Vår belägenhet är emellertid spännande och
intressant. Att vi måste lämna Schigatse är klart, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 23 14:24:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/1/0660.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free