- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Förra delen /
635

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 35. I mörker inmurade munkar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

635
håla, hans graf. Öfverväldigad af själsspänning, trött och
matt somnar han i ett hörn.
Då han vaknar, känner han sig hungrig, kryper fram
till rännan, sticker ut sin hand och finner skålen med
tsamba. Från källan får han vatten och äter sitt mål,
och då han slutat, ställer han skålen tillbaka i gluggen.
Med korslagda ben och radbandet i händerna sitter han
och rabblar böner. En dag finner han te och smör i
skålen och några kvistar. Han trefvar med händerna och
finner sitt eldstål och fnöske och gör upp en liten eld
under tekannan. I skenet af dess lågor ser han åter
grottans inre och tänder lampan framför gudabilderna och
börjar sedan läsa i böckerna; men elden slocknar, och
först om sex dagar får han åter te.
Och dagarna gå och så kommer hösten med sina
regn; han hör dem ej, men tror sig märka att hålans
stenväggar bli fuktigare än förr. Det förefaller honom
oändligt länge sedan han sist såg solen och dagsljuset.
Och åren gå och hans minne förslappas och omtöcknas.
Han har läst de böcker, han hade med sig, om och om
igen, och han blir likgiltig för dem och sitter i sitt hörn
och mumlar deras innehåll utantill. Maskinmässigt leker
han med kulorna i sitt radband och omedvetet sträcker
han handen efter tsambaskålen. Kryper han utmed väg-
garna och stryker han med handen öfver de kalla ste-
narna för att finna en spricka, genom hvilken dagsljus
silar in? Nej, han minns knappt hur det var därute på
solbelysta vägar. Hur förtvifladt långsamt tiden går!
Blott i sömnen finner han glömska af sin olyckliga till-
varo och befrielse från nuets gränslöshet. Och han tänker:
hvad betyder ett kort jordelif i mörker mot evigheters
evighet i strålande ljus! Vistelsen i mörkret är blott en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 23 14:24:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/1/0737.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free