- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Senare delen /
47

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Muhamed Isas död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

47
Med Robert talade jag länge därom i mitt tält, dit
också Quffaru kallats för att få order om begrafningen.
Under natten skulle muhamedanerna turvis hålla likvaka.
Tidigt på morgonen skulle myndigheternas medgifvande
om grafplats utverkas, och sedan skulle jordafärden ske.
Vid midnattstiden gjorde jag ett sista besök hos min
präktiga och trogna karavanförare, som midt i sin ålders
kraft stupat på sin post. Lång och rak låg han midt i
tältet, inlindad i svepning och filtar. Vid hufvudet brann
hans oljelampa, sakta flämtande i luftdraget. Likvakten,
fem man högt, satt tyst och orörlig, men reste sig, då
jag kom in. Vi blottade hans ansikte; det var lugnt
och värdigt, kring läpparna spelade ett svagt leende, och
färgen var blek, men öfverdragen med en ton af sol
bränna och bitande blåst, likt en jämn bronsfärg, öfver
honom hvälfde tältet sin halfmörka kupa, detta talt, som
genom hela Tjang-tang fladdrat för alla himmelens vin
dar och från hvars inre Muhamed Isas glada skamt gen-
ljudit så många gånger till, flöjtens och gitarrens tone
i stilla, kalla tibetanska nätter. Nu låg en förkrossande
tystnad öfver nejden och stjärnorna tindrade med ele
trisk glans.
Det kändes tomt och ödsligt att vakna söndagen den
2 juni, Muhamed Isas begrafningsdag. Jag gick ut
spanade efter grafven; den syntes i SV på 300 meters
afstånd. Tidigt på morgonen hade muhamedanerna ran
byn lånat en dörr och på denna hade de tvagit
döde. Sedan hade de klädt honom i Ouffarus liksvep-
ning, som var af tunt lärft, skinande hvit och ren.
hamed Isa och jag hade ofta haft roligt åt gub
originella idé att taga denna funebia dräkt med sg p
resan. Utanpå svepningen (»kafan») hade de virat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 23:25:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/2/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free