- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Senare delen /
125

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Den heliga flodens källa. Ett afsked

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nog af Tibet. Då utgallrade jag tretton man och behöll
de tolf bästa. Bland dem var Taschi, som med 1 undup
Sonam hade gjort den äfventyrliga vandringen till Schi-
gatse. När han såg att det var allvar med delningen, bad
han att få resa hem och utbyttes därför mot en annan.
I två dagar kvarlågo vi här för att ordna allt. Efter
omstufningen hade jag blott fyra kistor kvar, allt det
andra fick Quffaru ta hand om. Robert satt i mitt talt
som en penningväxlare och staplade upp sovereigns
och rupees i små högar — de hemvändandes löner, grati-
fikationer och respengar. Vår kassa lättades i ett tag
på 2,118 rupees. Den viktiga posten slogs in i en lada,
som Guffaru bar i sitt lifbälte. De aftågande fingo också
behålla två af våra fem bössor. Sent på kvällen sista
dagen kom Guffaru in i mitt tält för att få sina sista order.
Gamle, hederlige Guffaru, han hade varit beundransvärd
i sin ålders höst och i Tjang-tangs vinter, alltid orubbligt
lugn och nöjd, alltid fullgörande sina plikter till punkt
och pricka. Nu satt han och grät i sitt hvita skagg och
tackade mig för det år, som låg bakom oss. Jag bad
honom icke gråta mer utan vara glad öfver att de hårda
ödenas tid var slut och att han fick återvända till de
sina med hälsan och fyra hundra rupees i behåll. Då
vi lämnade Leh var han fattig som en klosterråtta, nu
var han efter sina förhållanden en rik man och sin lik
svepning hade han icke behöft använda. Jag sade
jag skulle sakna honom mycket, men kunde icke anförtro
det dyrbara bagaget och posten i några andra händer
än hans.
Då jag tidigt på morgonen den 26 kom ut ur mit
tält, stodo de tretton männens tretton jakar lastade
gingo i förväg med sina tibetanska förare. Nu tackade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 23:25:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/2/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free