Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. En natt på Manasarovar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1,38
slumrar in så oskyldigt med åran i högsta hugg och i
sömnen ror han gång på gång i luften, alltjämt ropande sitt
outtröttliga »Schu-ba-la-la». Han talar i sömnen. Rehim
Ali vaknar däraf och frågar hvad han vill, och ingen vet
hvad det är fråga om. Vid sjutiden kom John Blund på
besök äfven till mig, men blef icke mottagen. Blott ett
ögonblick såg jag röda vildåsnor springa på vattnet, hörde
en tjusande harpolek i luften och tyckte mig se sjöormens
stora svarta hufvud resa sig öfver vågorna, dyka och för-
svinna i djupet igen. Gröna delfiner och tumlare krökte
sina ryggar bland böljorna — men nej, här gäller det att
hålla sig vaken, vi kunna ha storm när som helst; jag
ger mina roddare med flata handen en grundlig dusch,
tvättar mig själf om ansikte och händer, beställer fru-
kosten — ett hårdkokt gåsägg, en bit bröd och en skål
mjölk; och sedan tänder jag en pipa och är pigg som en
mört. Vid den tjugonde lodningspunkten, där djupet var
79 meter, följde de båda andra mitt exempel.
Klockan nio, då vi varit precis tolf timmar på sjön,
lodades 81,8 meters djup, men för våra ögon tycktes
sydvästra stranden vara lika aflägsen som förr. Rehim Ali
tyckte det var hemskt att ha så mycket vatten under kölen.
Ourlas molnmassor lyfta något, och vi se allt djupare in i
den mäktiga dalens gömmor ju mer vi komma midt för
dess myning. Snöfältens nedre flikar synas under molnen.
Väster därom löper cn bred erosionsfåra med grått grus och
svartprickig af buskar. Vattnet ligger som en spegel och
återkastar bilderna af bergen; det blånar då himlen klarnar,
men blir åter grönt då molnen hopa sig. Ett stim af fiskar
leker och slår i vattenbrynet.
Och åter gingo dagens timmar. Vi gledo sakta framåt,
än öfver lugna, kullriga dyningar, tysta som anderöster,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
