Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Utsikten från Gossuls klostertak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Underligt och varmt berördes jag af Rabsangs munt-
liga meddelande, att munkarna i Tugu-gumpa, då de sågo
hur stormen bröt lös öfver vår bräckliga båt, tände rök-
verk framför sjögudens bild och uppstämde böner till
honom, att han måtte förskona oss ur vågornas famntag.
Ingen hade bedt dem därom, de gjorde det på eget initia-
tiv. De tyckte att det hade varit synd om vi gått för-
lorade, de hade ett hjärta och voro icke så kalla, som man
skulle kunnat tro. Få bevis på sympati och vänskap ha
tilltalat mig varmare än detta.
Med Rabsang gick jag i den tidiga morgonen upp-
för den slingrande stig, som leder till klostret. I hörn
och på utsprång stå kubiska tjortens och votivmärken,
och här och hvar fladdrar en vimpel från en mast. En
»tsamkang» eller eremitboning hänger öfver en grotta,
som uppkommit därigenom, att ett väldigt stycke ur rull-
stensterrassens vägg föll ned för elfva år sedan. Jag
kunde med allt skäl säga munkarna, att de icke alltför
blindt borde lita på den grund, som uppbär Gossuls
kloster. De räkna själavandringen i millioner år, men
deras jordiska boningar äro icke byggda för evigheten.
Dock svara de mycket lugnt, att klostret har stått där i
hundra år och står nog så länge de äro kvar. Ty i all-
mänhet ombytas munkarna hvart tredje år och komma
från Schibellings kloster i Purang, hvarifrån de också få
sitt underhåll. De äro blott tre till antalet, men i Oossul
funnos också fyra noviser, sju, nio, tio och elfva år gamla,
hvilka sprungo omkring som råttor öfveraMt och betjänade
munkarna. Deras mor, en nunna från Purang, bor också
i Gossul. Hon hade varit gift innan hon »tog slöjan»,
men då mannen dog, skänkte hon både sig själf och alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
