Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Våra sista dagar vid Tso-mavangs stränder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XII.
Våra sista dagar vid Tso-mavangs stränder.
Vid denna tid hade Robert förkofrat sig mycket mer
än jag i tibetanska språket, och han talade det nästan
obehindradt. Medan andra arbeten upptogo hela min
tid, kunde han därför samla upplysningar om landet och
folket och i den vägen utföra vissa uppdrag, jag gifvit
honom. På vänstra kortväggen i Tugu-gumpas entré-
vestibul fanns till pilgrimernas upplysning en inskription,
som Robert öfversatte till hindustani och engelska och
som i fri öfversättning lyder:
»Tso-mavang är världens heligaste plats. I dess midt
är en gud i människohamn, som dväljes i ett tält, gjordt
af turkoser och alla slags ädla stenar. I dess midt växer
också ett träd med tusen grenar, och hvarje gren har
tusen celler för tusen lamas att lefva uti. Sjöträdets krona
är dubbel; den ena reser sig som ett parasoll och be-
skuggar Kang-rinpotje, den andra beskuggar hela den
öfriga världen. Hvar och en af de 1,022 grenarna på
detta träd bär en gudabild, och alla dessa gudabilder
rikta ansiktet mot Gossul-gumpa, och alla gudarna sam-
lades här i forna tider. Fordomtima hämtades guldvatten
från sjön och därmed förgylldes i Tjiu-gumpa Hlobun
(Lovön) Rinpotjes ansikte; med det öfriga guldvattnet för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
