- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Senare delen /
210

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Äfventyr på Langak-tso

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210
stranden, som bildar en regelbunden båge mot öster. Hvita
mulan från Poonch bar båten. På en klippa syntes några
Ovis Ammon, som Tundup Sonam förgäfves jagade.
Schukkur Ali uppenbarade sig lugn som en filbunke, efter
att förgäfves hafva sökt Puppy, som i högönsklig väl-
måga låg och snarkade i mitt tält.
Den 29 augusti. Man somnar vid vågbrus och storm-
tjut, man vaknar vid samma bedöfvande ljud, och då man
rider utmed stranden, har man det utan återvändo i
sina öron. Det är som att bo vid foten af ett vattenfall.
Nu följa vi södra stranden emot väster. Här falla klipporna
brant ned mest öfverallt, och bergarterna äro porfyr,
granit och skiffrar; strandsömmen är ytterst smal och
brant och indelad i skarpt markerade terrasser. Det bär
hufvudstupa ned till stora djup, och några långgrunda
ställen synas icke. Inne i en vik låg en människoskalle
och nickade i vågskvalpet och i närheten andra delar af
ett skelett. Månne det var någon af dem, som drunknade
i vintras? Vid denna syn fingo mina karlar ännu större
afsky för Langak-tso, som till och med tog människors
lif. Jag märkte att de gingo och undrade hvilka galenskaper
jag skulle hitta på härnäst.
En skarp spetsig, mot NV riktad halfö försinkade
oss. Inne i dess bortre vik låg en karavan, och det gladde
oss att åter träffa tibetaner, sedan alla andra tagit sina
händer från oss. Och de gladdes öfver att träffa en europé,
som varit vid Luma-ring-tso, deras hemland. Men hvad
de icke kunde förstå var att vi gingo ut och in i alla
uddar och vikar, i stället för att följa raka vägen ett stycke
längre söderut. En af dem höll fram sin hand med alla
fingrarna utspärrade och sade att södra stranden af sjön
var lika inskuren. Då jag sade att jag ville ha en karta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 23:25:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/2/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free