- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Senare delen /
243

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. En pilgrimsfärd kring Kang-rinpotje

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

berättade att en gång en kvinna fastnat här så grundligt,
att hon bokstafligen måste gräfvas fram.
Ett par hundra steg längre bort i denna sannskyl-
diga irrgång af väldiga granitblock, mellan hvilka man
ibland går som i gator och gränder mellan låga hus
och murar, finnes en pröfvosten af annat slag. Det är
tre block, som stå på lut mot hvarandra, så att två glug-
gar uppkomma. Det gäller att krypa genom den vänstra
°ch så tillbaka genom den högra, alltså i den vanliga
ortodoxa leden. Här vann Ische en ersättning för det
nyss lidna nederlaget genom att klara sig genom båda
hålen. Men jag sade honom att detta var ingen konst,
eftersom hålen voro så stora, att små jakar kunde gå
genom dem. Emellertid har syndaren i denna andra
pröfvosten en reserv att åtminstone rädda skenet af ett
godt samvete.
Vår vandring kring Kang-rinpotje, »det heliga is-
berget» eller »isjuvelen», är ett af mina märkvärdigaste
minnen från Tibet, och jag förstår så väl, att tibetanerna
måste se en gudomlig helgedom i detta underbara berg,
som till formen har en så påfallande likhet med en tjorten,
dessa minnesmärken, som i och omkring templen resas
till åminnelse af hänsofna helgon. Hur ofta hade jag
icke under våra irrfärder hört talas om detta saliggörande
berg, och nu vandrade jag själf i en pilgrims hamn
mellan klostren, som likt ädelstenarna i en armring sitta
mfattade i de vallfärdandes bana kring Kang-rinpotje,
denna glänsande juvel, detta finger, som pekar upp mot
»höga gudar, stjärnor like, i onådd rymd».
Från bergslandet Kham i den yttersta östern, från
Naktsang och Amdo, från det okända Bongba, om hvars
tillvaro blott dunkla hörsagor nått oss, från de svarta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 22 23:25:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/2/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free