Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Upp mot Dapsangs höjder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
ifrån söder; fint, rödt stoft af söndervittrad sandsten sve-
per som blodiga skyar upp genom dalen och färgar
snöfälten röda. Dalen kryper ihop till en hålväg, där
en mera skyddad plats bär namnet Dovlet-Bek-ölldi, »där
Dovlet Bek dog». Hvem var han? Det minns ingen,
men namnet har glömt sig kvar. Sannolikt en vanlig
köpman från Khotan eller Jarkent, eller en pilgrim, som
dött på sin vallfart och därför funnit paradisets portar
öppna på vid gafvel. Ty öfver Kara-korum-passet går
också Ost-Turkestans förnämsta vallfärdsväg till Mekka.
Allt smalare blir dalen, som en korridor i röd kon-
glomerat. Det är Kisil-unkur eller »Röda hålan», ett pas-
sande namn. Här har karavanen lägrat. Ej ett spår af
organiskt lif. Djuren stå bundna i en hop, mulorna
knapra på frusen spillning efter tidigare gäster. Ifrån
detta hål stiger vägen till Dapsangs högplatå, där nu
snöstormen rasar, och snöflingorna dansa också hvirflande
i dalen. I mörkningen kom Sonam Kuntjuk med tolf får
i behåll; de öfriga hade frusit ihjäl på vägen. Natten
sänker sig hotande och hemsk öfver den eviga snön.
Allt är så dystert och kulet häruppe; ej ett lif finnes i
närheten, och ändå fyller gula hunden klyftan med sitt
ödsliga skall. Vi äro på 5,128 meters höjd.
Männen ha rest sina tält helt nära och midt emot
hvarandra och i mellanrummet mellan dem brinner el-
den helt njugg — vi måste spara på bränslet från Kö-
teklik. Muhamedanerna uppstämde en mjuk och väl-
ljudande sång, i hvars rytmiska böljegång en stark stämma
då och då intonerade ett doft »Allahu ekbär». Då Gu-
lam kom med glöden, frågade jag hvad meningen var
och han sade att de läste »namas» elier en bönehymn
till Allah, att den högste i morgon måtte bevara oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
