Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. Insnöade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXIII.
Insnöade.
Hela natten ljöd stormen omkring oss, och våra
tunna tältdukar fladdrade i blåsten. Gulam väckte mig
med orden : »det är otäckt väder i dag, man ser ingen-
ting.» Äfven de närmaste bergen försvunno i snöyran,
och hade jag icke redan tagit en pejling mot den dal i
S35°O vi borde följa, skulle vi icke kunnat bryta upp.
Denna dag, den 30 januari, måste vi hålla ihop, ty
spåren sopades hastigt igen af den yrande snön. Vi
hade två lotsar; jag red sist i den upptrampade stigen,
som till en början tedde sig som en svart kroklinje, men
längre fram, där snön låg två fot djup, syntes intet af
marken och gruset. En brun häst, som gick utan börda,
lade sig att dö i snön. Man såg hur yrsnön beställsamt
bäddade hans graf, redan innan han begynt att kallna.
Han försvann genast bakom oss i den förfärliga ensam-
heten.
Hopplöst långsamt skredo vi framåt genom drifvorna.
Stormilarna slita bort lotsarnas varningsrop från deras
läppar; de nå oss ej; vi följa blott den upptrampade
fåran. Lobsang går först, ofta ser man honom alldeles
försvinna i denna torra, lösa snödrift och försöka på
annat håll. I sänkor ligger snön meterdjup och endast steg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
