Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 30. I stigmännens förlofvade land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
fyra tält, en liten stenkoja, där en man stod och tittade,
samt ett höfdingetält af så kolossala dimensioner, att jag
aldrig sett dess make — det var stort som ett helt hus.
Här tappade vi bort Lobsang och Abdul Rasak och fort-
satte, ytterligare decimerade, mot öster. Hufvudmassan
af Gäbuk-tju kommer från den nordliga dalen; i vår dal,
som vi visste skulle leda till Gäbuk-la, återstod nu blott
en bäck. På terrassen i mynningen af en nordlig bidal
reste vi våra tält. Hela landet var krithvitt och af om-
gifningen syntes icke en skymt.
Våra tre tält stodo som vanligt tätt intill hvarandra;
mitt med öppningen uppåt dalen, mot öster. Efter hand
återkommo de efterblifna och aflämnade i tur och ord-
ning sina rapporter. De hade köpt lifsmedel för ett par
dagar och fått veta att trakten hette Gäbuk-jung. I morgon
skulle vi gå öfver Gäbuk-la och lägra vid foten af Kintjen-
la, från hvars höjd vi nästa dag skulle kunna se Raga-
tasam. Naturligtvis var det riskabelt att tre partier af de
våra på en gång besökte tre så närbelägna tält, ty tibe-
tanerna frågade alltid efter våra vägar och planer och de
våra kunde i hastigheten lämna olika uppgifter. I det stora
tältet hade Lobsang blifvit satt på det hala, men svarat
att vi kommo från Gertse Pun, och att han rådt oss att taga
denna bakväg, emedan den vore två dagar närmare Raga-
tasam, än om man ginge öfver Saka-dsong. »Mycket sant,»
hade tibetanerna svarat, men också varnat oss för röfvare,
ty tretton ladakis vore en munsbit för ett ordentligt röfvar-
band, och trakten var mycket osäker. »Det är tur för er
att ni ha goda vapen,» hade de sagt.
Slutligen infann sig Abdul Kerim med sina förvärf.
Han hade fått veta att alla dagens tält tillhörde Kamba
Tsenam, som själf bodde i det största, men för tillfället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
