Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 33. Kamba Tsenam, »alla röfvares fader»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
instucket i lifgördeln. I min ladakisadel med dess brokiga
sadeltäcke, och ridande en mjölkhvit hingst, såg jag i
denna nödtvungna utstyrsel verkligen ut som en förnäm
tibetan.
Här utlystes också ett stort möte i Dortje Tsuäns
tält, där frågan om återtågets väg skulle afgöras. Pun
Dortje Tsuän framhöll nödvändigheten af att jag åter
ginge öfver Samje-la, och jag svarade som förr, att jag
icke ämnade taga någon annan väg än ett pass beläget
öster om Samje-la. Då vädjade han till de närvarande
nomaderna, som väl i förtid hade fått sina instruktioner,
och alla bedyrade, att man icke kunde komma till Tjang-
tang öfver något annat pass än Samje-la. Emellertid hade
vi af hästmannen på Gäbuk-la fått veta att en väg ledde
rakt norrut öfver bergen från Kamba Tsenams tält. Men
då svarade nomaderna, som skulle låta oss hyra jakar,
att den vägen var så usel, att vi på tre månader icke kunde
uppnå Tarok-tso och att de för sin del icke ville släppa
till sina jakar och fördärfva dem på de grusfyllda passen.
Då jag erbjöd mig att köpa jakarna, fanns ingen, som ville
sälja sina djur. Sedan Dortje Tsuän låtit mig veta, att
de, som med hyrda jakar ifrån Saka gingo in till’ Bongba,
måste byta både folk och lastdjur vid Buptö vid öfre
Buptsang-tsangpo, föreslog jag att dela min karavan i
två afdelningar, Abdul Kerim med hälften skulle gå öfver
Samje-la och jag med den andra hälften öfver det östligare
passet, vi skulle mötas vid Buptsang-tsangpos nedre lopp.
Ngutu, som var en jovialisk gubbe af mongolisk här-
stamning, understödde mig och tyckte att det kunde göra
detsamma hvilket pass jag själf begagnade, blott hufvud-
massan af karavanen ginge öfver Samje-la, men Dortje
Tsuän var alltjämt obeveklig och försökte nu skrämma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
