- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Tredje delen /
36

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ännu en gång öfver Indus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36
Vi göra en lång dagsled för att ju förr dess hellre
lägga detta nya ökenbälte bakom oss. Marken är lagom
hård, täckt med fint grus och grof sand; en bättre
ridbana kan icke önskas. Efter vatten spanar man för-
gäfves, växt- och djurlif saknas, blott någon gång kilar
en förnöjsam ödla öfver sanden. Det är femton grader
varmt. Inga skyar segla öfver jorden. Utsikten skymmes
ej af vinddrifvet stoft. Så långt blicken når, stå bergen
skarpt och tydligt tecknade.
Nu är terrängen jämn som en vattenyta i vägens
led. Framför karavanen stegar den ene vägvisaren. Han
är en gråhårsman, trasig och fryntlig och har nyss
hugnat oss med upplysningen, att denna ökenslätt aldrig
tar slut, hur man än går och går. Nåväl, då kunna
vi lika gärna rasta en kvart och läska oss med den
kalla mjölk, som medtagits i en kanna. Jag rannsakar
horisonten med kikaren. Ej ett lefvande lif synes till.
Vildåsnorna ha icke kvarlämnat några spår i denna
mark, antiloper visa sig icke mer. Vi äro de enda
lefvande varelser i denna öken, som till och med kor-
parna sky.
Vi följa ingen väg. Där vårt tåg skrider framåt
har ingen förut gått. Gubben i täten talar om att det
gör detsamma hvar man går, bara man inte tappar bort
de koniska och pyramidformiga berg som resa sig i
söder. De vägfarandes spridda spår sopas snart bort
af stormarna. Öknens namn är Tjaldi-tjyldi.
I fjärran reser sig en mörk kulle, dagens mål. Den
tyckes oupphinnelig, timmarna gå och den förstoras
så långsamt. Men tålamodet öfvervinner alla afstånd,
vi rida förbi kullen och varseblifva på dess andra sida
en oas, Njanda-nakbo, där frodigt gräs växer kring ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 23 21:06:24 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/3/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free