- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Tredje delen /
51

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Öfver Transhimalaya till Gartok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

51
och trettio meter höga terrasser. Om floden icke splitt-
rade sig nedanför det trånga stället, skulle jag kunna
drifva med strömmen till Gar-gunsa. Den unga eurasiaten
Alexander Robert, som inväntat mig i Gartok, hade på
den heliga Sjön gjort sig väl förtrogen med båten.
Han kunde manövrera den, medan jag inlade flod-
loppet på min karta. Dalen var förut kartlagd af
engelsmän, men floden med alla dess krökar var icke
återgifven.
Först skulle vi göra en liten proftur. Båten blef
ihopsatt och bemannad, och sakta och vackert fördes
vi af strömmen ned mot den trånga hålvägen. Redan
vid ingången till denna blef det annat af. Här ströko
vi pilsnabbt förbi stränderna och guppade öfver for-
sarna, men det var för sent att åtra sig, det var bara
att följa med när vattnet sögs in som i en tratt. Med
hvar sin åra buro vi af från hotande block, öfver
hvilka det klara vattnet hvälfde i blanka eller skum-
mande kupor. I en skarp krök hunno vi icke att hålla
båten ute i strömfåran, utan körde i full fart upp på
ett kullrigt block, där det hängde på ett hår att vi
kantrat. Men innan vi visste ordet af hade strömdraget
bändt ut aktern, vi kommo flott, för och akter hade
endast bytt plats och vidare basade vi undan genom
den vilda hålvägen.
Nu hördes bruset af en fors. Med all makt sökte
vi taga spjärn med årorna, men strömmen var oss för
stark och i svindlande fart nalkades vi faran. En blick
var nog att öfvertyga oss om omöjligheten att komma
helskinnade fram mellan de block, som i en rad bildade
en tröskel tvärs öfver bädden. För en tygbåt var detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 23 21:06:24 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/3/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free