Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Till Indusarmarnas möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
gnägga, jakarna grymta, hundarna kila som raketer efter
harar och med kartplånet framför mig lägger jag in
den enformiga vägen till Ladak.
Här står ett ensamt tält, där påminna ett par mane-
kistor de vägfarande om vandringen bortom döds-
skuggans dal, och här åter komma några lurfviga jakar,
lastade med bränsle, på väg till Gar-gunsa, där man
samma kväll väntade garpunernas ankomst.
Från Gar-gunsa.
Tåget stannar. Aha, vi hejdas af tvenne af flodens
armar, stenhårdt frusna. En gångbana sandbeströs, och
så bär det af igen. Vägen korsar dalen till vänstra
sidans bergsfot, där några skämtsamma vildåsnor be-
trakta oss från höjden af en flack gruskägla i myn-
ningen af en tvärdal. Hufvuddalens jämna botten skiftar
i gult, det är ängsmarkens strimmor mellan flod-
armarna, och här och hvar synas mörka fläckar, det är
buskar. Vädret är grant, moln och vindar hafva ledigt,
i solbaddet råder ännu sommaren, blott min högra fot,
som ständigt är i hästens skugga, blir småningom kall
som en istapp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
