- Project Runeberg -  Transhimalaya : upptäckter och äfventyr i Tibet / Tredje delen /
127

(1909-1912) [MARC] Author: Sven Hedin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Klostret Selipuk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

127
Ingen frost på natten till den 29 juni, minimum
stannade vid — 0,6°. Två af Selipuks munkar besökte
mig för att i uppdrag af priorn fråga om jag märkt
jordbäfningen och hvad den kunde betyda. Man hade
förut känt jorden darra här i trakten, men inte ofta.
De ville också veta om jag efter behag kunde bjuda
och förbjuda öfver väder, vindar och regn, och om
jag icke i sådant fall ville kalla regnmolnen till Selipuks
förtorkade beten. Men jag försäkrade dem att jag hade
intet att göra med nederbörden och icke kunde ändra
vindarnas och molnens banor. Spå kunde man ju alltid
och jag spådde dundrande regn inom kort. Lyckligtvis
fick jag rätt i sinom tid. Läsaren skall själf bli öfver-
tygad därom, då vi väl kommit förbi den heliga sjön.
Då gladdes jag ofta att höra friska skurar smattra i
backarna och jag tänkte på de kära nomaderna, på
gräset som skulle svälla och suga must till hjordarnas
näring och på det allmänna välstånd som skulle gästa
de svarta tälten under den stundande vintern.
Redan klockan sex på morgonen började Tjoktjus
tibetaner att mota in jakar, får och hästar från betet.
Den store Sonam Ngurbu skulle fortsätta sin pilgrims-
färd för att utplåna sina synder genom vandringen kring
det heliga berget. Men han ville icke bryta upp utan
afsked och kom också tidigt till mitt tält med en vän-
gåfva af socker, ris, tsamba och härligt hvitt kinesiskt
hvetemjöl, som för oss framflyttade hungersdödens
hemska ögonblick med åtskilliga dagar. Till gengäld
fick han ett silfverur med kedja och vi skildes som
de yppersta vänner.
Det tog en evinnerlig tid innan hans väldiga kara-
vaner blefvo färdiga. Där stodo jakarna tjudrade i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 23 21:06:24 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/transhim/3/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free