Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Transhimalaya från midten af 1800-talet till vår tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
skildring bestämma hvilka berg han menar. Men i hans
ord om utsikten från Donkia-la tro vi oss uppfånga
en skymt af Transhimalaya och ana en värld af okända
berg — nova quædam series elatiorum, nivosorumque
montium ad Boream!
Hooker betraktar höglandet kring Manasarovar som
en viktig knutpunkt, från hvilken fyra bergskedjor utgå:
östra Himalaya, nordvästra Himalaya, Kwen-lun och
»kedjan norr om Yaru (Tsangpo), om hvilken intet är
kändt».
Hooker utgaf sitt arbete »Himalayan Journals» år
1854. Året förut hade den afhandling publicerats, i
hvilken Hodgson nämner Njen-tschen-tang-la. Hade
Hodgson haft någon verklig kunskap om dessa berg, så
hade Hooker icke kallat landet norr om floden för ett
terra incognita, så mycket mindre som de båda forskarna
voro personliga vänner och stodo på höjden af sin tids
bildning, särskildt i kännedomen om Himalaya.
Sir Alexander Cunningham införde år 1854 nam-
net Trans-Himalaya och gaf det åt den kedja, som
skiljer öfre Satledsch från Indus. Men då denna kedja
hör till egentliga Himalaya, försvann namnet snart ur
den geografiska litteraturen. Åt bergen norr om Ma-
nasarovar föreslår han namnen Kajlas eller Gangri-
kedjan, som sedan länge hållit i sig. Men om kedjans
förlopp — eller ens tillvaro öster om Kajlas topp, säger
Cunningham icke ett ord, yttrar icke en gissning.
År 1865 infaller Nain Sings berömda resa. Han
hörde till öfverste Montgomeries topografiska skola af
väl tränade punditer eller bildade hinduer och infö-
dingar från Himalayas öfre dalar. Montgomerie upp-
gjorde planen till Nain Sings upptäckarfärd och försåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
