Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Transhimalaya från midten af 1800-talet till vår tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
purpurblåa färg i de inre klipptrakterna; ungefär i
midten af kedjan reser sig Kajlas’ snökrönta pik något
högre än den öfriga konturen. Jag tror icke att dessa
berg äro på långt när så höga som indiska Himalayas
hufvudkedjor.» Han utkorar Marjum-la till Gangri-
kedjans östra gränskolonn och tror icke på tillvaron
af bergskedjor norr om Tsangpo; ty bortom Marjum-la,
»emot öster, utbreder sig platåland med smärre, mera
oregelbundna och fristående kullar hela vägen till
Lhasa och så långt min sagesman känner landet mot
norr». Vid denna tid trodde alltså somliga på till-
varon af en väldig kedja, andra på en flack platå be-
strödd med spridda kullar.
Bröderna Schlagintweit, de första européer som i
väster korsade hela tibetanska ansvällningen mellan
Indien och Ostturkestan, kände tre system, Himalaya,
Kara-korum och Kwen-lun. De betraktade Kara-korum
som Högasiens ryggrad, hvilken i väster fortlöpte i Hindu-
kusch, i öster delade sig som en gaffel — hur kunde
de veta detta, då ingen varit där! Tibet är en dal,
begränsad af Kara-korum och Himalaya. Denna upp-
fattning ändrade Hermann von Schlagintweit icke ens
efter Nain Sings första resa, hvilket visar att han af
punditens skildringar icke alls fick intrycket af ännu
en kedja, i norr begränsande Tsangpos dal. Men Njen-
tschen-tang-las tillvaro kunde dock icke förnekas. Denna
kedja förenades helt enkelt med Kara-korums södra arm
och så uppkom en vidunderlig bastard mellan två olika
system.
I sin bok »Indische Alterthumskunde», som utkom
1867, har mästaren Christian Lassen med ledning af
den tidens vetande sökt uppdraga grundlinjerna af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
