Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Transhimalaya från midten af 1800-talet till vår tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
slutande beror på karavanens motståndskraft, får berg-
artssamlingen icke sällan draga det kortaste strået.
Men hvarje stuff från ett förut fullkomligt okändt
land är en vinning, och ett i alla händelser betydande
urval af stuffer från ett af jordens mäktigaste bergs-
system sprider dock ett klart ljus öfver grunddragen i
dess arkitektur. Jag är därför öfvertygad, att de minnes-
stenar, jag under mödosamma vandringar slagit ur Trans-
himalayas hällar, noggrant mönstrade under fackman-
nens mikroskop, jämförda med hvarandra och i olika
färger utlagda på en karta och i en rad af tvärprofiler,
skola förmå att skänka oss åtminstone en preliminär in-
blick i systemets geologiska byggnad och ett förstående
af de krafter, som verkade i jordens skorpa, då Trans-
himalayas kedjeveck slogo sina skrynklor öfver Asiens
panna, dess kammar pressades upp och dess toppar
tornade sina istäckta tinnar mot solen.
Sedan min hemkomst har det geologiska materialet
varit anförtrodt i professor Anders Hennigs vård i Lund.
Med osparad möda och ett ständigt växande intresse
har han fördjupat sig i mina samlingar, låtit stenarna
tala sitt tysta språk och frånlockat dem deras i kristallens
form förborgade hemligheter. De ha varit som tibe-
tanska klockor, hvilkas malm först här i Sverige bringats
att ljuda. För mig är hvarje sten ett minne från ett
pass, ett läger eller en blåsig dag, en mikroskopisk
flik af mitt eget Transhimalaya. Och i professor Hen-
nigs händer ha de mottagits med samma pietet jag
kände, då jag anförtrodde dem åt honom.
Jag inser bristerna i min egen andel af arbetet.
Min medarbetare kan ur det otillräckliga materialet icke
framtvinga mer än det förmår att gifva. Men jag tror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
