Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. De första engelsmännen vid den heliga sjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
passarens spets mot en viss punkt och svara: här! Läget
för Satledschs källa skulle hafva angifvits på ett ändå
mera sväfvande sätt, och blott de som följt med hand-
lingarna i målet skulle svarat att den frågan ännu icke
vore afgjord. Indus’ källa hade med tämligen stor
säkerhet kunnat inringas inom en cirkel med tre svenska
mils radie, men ingen europé hade ens försökt att
framtränga dit och Montgomeries punditer hade på flera
dagsresors afstånd från källan tvingats att vända om.
Först år 1907 lyckades jag att bereda mig väg till
alla tre flodernas källor. Det lyckades därför att jag
ville finna dem och icke lät mig drifvas som ett flarn
af slumpen. Vid Brahmaputra och Indus följde jag
flodloppet uppåt, hvilket är den säkraste metoden. Men
vid Satledsch gick jag från källan nedåt loppet och
kunde först efter att hafva samlat hela materialet bevisa
att Ganglunggletscherns front, där Tage-tsangpo rinner
upp, var Satledschs källa.
Hundra år tidigare var frågan om Gangeskällan
ändå mycket mera sväfvande. Det beror naturligtvis
endast på de svårigheter tibetanerna alltid rest i europé-
ernas väg och på indiska regeringens motvilja mot allt
trassel på gränsen, att icke engelsmän för länge sedan
framträngt till och upptäckt källorna af Brahmaputra,
Indus och Satledsch. Att jag lyckades berodde på den
respekt Younghusbands härtåg ingjutit i tibetanerna,
samt därpå att jag icke tog emot förhållningsorder från
indiska regeringen. Gangeskällan upptäcktes 1808, de
öfriga tre flodernas källor 1907. Om den förstnämnda
säger Colebrooke: »Måhända måste den nationella äran
tages med i räkningen, när det gäller att icke lämna
i ovisshet och tvifvel en fråga som just en ge Is-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
