Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. De första engelsmännen vid den heliga sjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
ägare sedan blifvit mördad eller plundrad på sin hem-
färd förbi den heliga sjön. Den förmente Moorcroft
skulle sålunda ha varit en man från Kaschmir. Denna
förklaring är väl den riktiga. Men Hue hade ju själf
talat med en man som i tolf år tjänat främlingen, och
han frågar med rätta hvilken anledning invånarna i
Lhasa, tibetaner och kaschmiris, kunde hafva haft att
duka upp dylika anekdoter för honom.
I hvarje fall är Moorcrofts öde insvept i dunkel.
Enligt den första versionen dog han, ensam, i Bukhara
1825, och enligt den andra stupade han nära Manasarovar
1838. Han var som ett skepp, hvilket drifvit omkring på
hafvet i många år och slutligen af andra seglare rappor-
teras som förlist. Så uppdyker ett rykte att skeppet åter
blifvit sedt i någon fjärran hamn. Men sedan sänker
sig det stora mörkret öfver dess öde och ingen finns
som vet hvar det för alltid slutade sina irrfäder.
Bland namn, som äro förknippade med Manasarovar,
står Moorcrofts främst. Han berörde visserligen endast
västra stranden af sjön. Jag har på platsen kunnat
konstatera hur noggranna och pålitliga hans iakt-
tagelser varit. Hans landsmän ha icke alltid uppskattat
honom tillräckligt högt. Olika försök ha blifvit gjorda
att på ett mer eller mindre sannolikt sätt förklara anled-
ningen, hvarför han icke såg flodbädden vid Tjiu-gumpa.
Om sjön står lågt under några år, är det dock icke
underligt att denna bädd blir till oigenkännlighet öfver-
sandad. Moorcrofts försummelse, föranledd af feber,
bestod däri, att han icke gick några hundra meter förbi
Tjius kloster, ty då hade han fått saken klar för sig i
ett ögonblick. Om Harballabh och ladakin, till hvilkas
ord han hade så svårt att sätta tro, blott hade fört honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
