Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. De sista pulsslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
vattnet». Om denna och en annan källa säger han :
»Både hinduer och tibetaner betrakta dessa tvenne källor
såsom utgörande den heliga Ganges’ ursprung och med
religiös vördnad ser man upp till dem.»
Här spökar alltså åter Ganges genom våra sjöar.
Och dock är Kawagutschis meddelande af ett visst in-
tresse. Hans båda källor äro troligen desamma hvilka
jag passerat vid Tage-tsangpos lopp.1 Han kallar den
första Tjumik Ganga; tjumik är tibetanska och betyder
källa, Ganga är det indiska namnet på Ganges. Då
jag frågade efter källans namn, svarades Langtjen-kamba
eller Satledsch-floden; Langtjen-kabab, Satledschs källa,
ligger något högre upp i sydost. Men kanalen från
Manasarovar till Rakas-tal kallades för mig Ganga. Detta
tycks häntyda på att förbindelsekanalen betraktas som
fortsättning af Tage-tsangpo, en uppfattning som är full-
komligt riktig och öfverensstämmer både med d’An-
villes karta och den kinesiska skildringen af Satledsch-
källan i »Hydrografiens grunddrag». Kawagutschi är
buddistisk präst. Måhända förvillas hans omdöme af
religiösa dogmer. Och det är icke godt att pejla djupet
i en buddaprästs själ. Man skulle kunna tänka sig att
hans sagesmän i Satledsch såge en biflod till Ganges
och att Satledschs källa därför också kunde räknas som
Ganges’! Men dylika spekulationer äro onödiga. Ty
Kawagutschi förklarar själf, litet längre fram i sin be-
rättelse, att Gogra, Satledsch, Indus och Brahmaputra
sägas flöda ut ur sjön. Då har han tappat bort Ganges,
ehuru denna flod är den enda, af hvars heliga källvatten
han själf druckit. Men han tillfogar också riktigt att
de fyra nämnda floderna taga sitt ursprung från de
Se ofvan Band II sid. 121, 122.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
