Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. De sista pulsslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
Det förlossande ordet uttalades år 1907, just vid
den tid då jag befann mig i södra Tibet, af öfverste
Burrard, som fullkomligt tydligt bevisade att båda sjö-
arna hörde till Satledsch, äfven om de blott en gång
hvart hundrade år sände ett ringa flöde till flodens
bädd.1
Nu återstår oss blott att minnas den siste besökaren
före min resa, Mr Charles Sherring, som på sommaren
1905 gjorde en färd kring våra sjöar. Han låter Indus
rinna upp från »Kajlas-kedjan», hvilket i och för sig
är ett mycket sväfvande begrepp. Brahmaputra låter
han taga sin början från Marjum-la eller trakten när-
mast söder därom, hvilket icke alls stämmer med verklig-
heten. Om Satledschs källa kan han endast meddela
att den blifvit sedd af Moorcroft, och att den »för när-
varande» är belägen vid Döltju-gumpa. Han ger ett
förträffligt fotografiskt panorama öfver kanalen mellan
de båda sjöarna och säger att hvem som helst, med
ledning af denna bild, kan afgöra huruvida det finns
en förbindelse och huru den är beskaffad. Han har
alldeles rätt. Ännu 1904 och 1905 behöfde man med
fotografier öfvertyga vissa tviflare om tillvaron af en
kanal, som kineserna kände för två hundra år sedan.
År 1905 strömmade intet vatten genom kanalen,
men Sherring hörde att efter häftiga regn ett afflöde
ägde rum.
Vi ha nu kommit fram till de sista pulsslagen i
dessa omtvistade vattenvägar. För mina egna iakttagelser
har jag redogjort i andra bandet af denna bok. Där
berättade jag att år 1907 sjöarna voro afsnörda från
hvarandra och från sambandet med Satledsch, för så
1 Se ofvan Band II, sid. 229.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
