Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. I öfre Satledschs dal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
stänger för en mätning, hade vi ej kunnat använda
dem. De hade knäckts som vassrör af den påtryckande,
kompakta vattenmassan. Strax ofvanför bron sticka några
fjällfasta knallar och hvita klipptänder upp öfver vatten-
ytan, och mellan dem forsar och kokar floden ursinnigt
innan hon med ett bedöfvande dån och under fräsande
skumplymer och brungråa strålar af sprutande vatten-
stänk pinar sig in i den trånga grafven under bron.
Nu kom en tibetan springande på motsatta stranden.
Han gjorde afvärjande åtbörder med armarna och man
kunde se att han gallskrek, ty att höra annat än flodens
buller var omöjligt. Vi tecknade åt honom att komma
öfver till oss och han kom. »Hvad är det frågan om?»
sporde vi.
»Bron bär ej tyngden af en häst, men mulåsnorna
kunna möjligen gå öfver utan att knäcka stockarna.»
»Tror du vi ämna gå ifrån hästarna då?»
»De kunna simma öfver floden där nere. Ni ser
att Langtjen-kamba snart breder ut sig och blir lugn.»
»Om bron bär mulorna, så bär hon allt hästarna
också. Vi få väl se. Jag hoppas bara att hon inte
brakar just när halfva karavanen är öfver, så att vi
bli skilda åt.»
»Jag råder er att vara försiktiga. Bron är rutten och
usel.»
»Hur gammal är hon då?»
»För tio år sedan förnyades hon senast. Men de
nuvarande brohufvudena byggdes för trettio år sedan.»
Ladakimännen äro vana vid farliga broar i sitt hem-
land. Trygga och bredbenta gå de öfver med sina bördor
på ryggen. Blott en man åt gången ! Med en känsla af
lättnad såg jag den sista bördan nedsättas på andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
