Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. Satledschs cañons
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
vild och trång hålväg skyndar den förenade floden till
Satledschs möte.
Ett förvillande land ! Ritade jag icke in på min karta
hvarenda krök af vägen, hvarenda ansvällning och in-
sänkning i terrängen, skulle jag icke förmå att reda ut
denna intrasslade labyrint af dalgångar. Då man rider
på terrassernas yngre och äldre afsatser och upp genom
raviner och sidodalar eller öfver kupolformiga kullar,
behöfver man ingen vägvisare. Men ibland går vägen
en stund i bottnen af en dal och är då osynlig, bort-
spolad af svällande vatten. Där vore vi förlorade om
icke Samje Karmo vore med. Han är riktigt treflig som
sällskap. Så tycker säkert också den lilla trubbnosiga
kinesiska knäracka med bjällror i halsbandet, som Samje
troget bär under armen dag ut och dag in hela vägen
från Lhasa. Därifrån hade karavanen behöft fyra måna-
der, men legat öfver länge där betet var godt. Samje
Karmo underhöll oss med skvaller från hufvudstaden.
Dalai Lama var på väg till Peking, försäkrade han.
»Hur vet du det?» frågade jag.
»Man visste det på gatorna i Lhasa för fyra må-
nader sedan.»
»När kommer han hem till Potala?»
»Det vet jag inte.»
»Är han efterlängtad?»
»Inte! För min del bryr jag mig inte alls om
honom.»
Den gode Samje var nog höfligare, då lamaismens
påfve drog in i sin hufvudstad i början af år 1910.
Och kanske han i denna stund läser sina »om mane»
med större eftertryck än på vägen till Daba, då Dalai
Lama åter bereder sitt intåg i Potala, nu från Indien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
