Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 192. Richert till Günther 16 maj 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2U
och allierade trupper, skulle Sveriges läge blivit farligt. Det vore för
Sveriges del en stor fördel, att så ej blivit fallet.
Läget i Narvik ingåve dock rikskanslern bekymmer. Även här vore
Sveriges intresse klart: om tyskarna kunde utdriva de engelska och franska
trupperna ur Narviksområdet, vore all fara för Sverige över. Skulle
tyskarna ej lyckas härmed, förelåge fara för engelska åtgärder mot Sverige.
Engelska flygplan hade redan kastat bomber i Nord-Sverige. Om tyskarna
haft luftvärnsartilleri i Narvikstrakten, hade sådan beskjutning ej kunnat
äga rum. Det läge, som skulle uppkomma, därest tyskarna måste uppgiva
Narviksområdet, komme att medföra faror men inga fördelar för Sverige.
Narviks hamn och järnvägslinjen Narvik—Riksgränsen komme att bli
så grundligt förstörda, att ingen möjlighet till trafik denna väg kunde
beredas på mycket lång tid.
I detta läge hade utrikesministern velat i all vänskaplighet upptaga
frågan om transitering av krigsmaterial till ny diskussion. Rikskanslern
skulle mycket uppskatta, om möjlighet kunde beredas att genom Sverige
förse den tyske överbefälhavaren i Nord-Norge med de krigsmateriel,
varav han vore i behov. Intet brott mot neutraliteten ifrågasattes därvid från
svensk sida. Här vore man naturligtvis beredd till alla praktiskt möjliga
åtgärder i fråga om förpackning o. s. v. i syfte att transporten ej väckte
uppseende. Utrikesministern skulle i dag giva mig meddelande om vilka
konkreta önskemål, som förelåge. Han ville enträget hemställa, att svenska
regeringen upptoge frågan till förnyad prövning, skyndsammast möjligt.
Jag lovade framföra utrikesministerns hemställan till min regering och
lovade svar snarast möjligt.
Utrikesministern framhöll även, att rikskanslern skulle sätta mycket
värde på om möjlighet kunde beredas för hemtransport av ett antal tyska
sjömän, som vore kvarlevande efter förstörandet av ett par tyska
krigsfartyg. Dessa sjömän, som ej kunde användas i landstriderna i
Narviksområdet, kunde i själva verket betecknas som skeppsbrutna.
Utrikesministern upptog även ett par andra spörsmål, som varit
aktuella under senaste tid, nämligen dels tyska sjömäns behandling i
Sverige, dels frågan om återställande av järnvägsförbindelserna mellan
Sverige och Trondheim, dels frågan om persontrafiken och resemöjligheterna
mellan Tyskland och Oslo. Han framhöll, att dessa frågor vore av mindre
storleksordning, men vore tacksam om de tyska önskemål, som framförts,
i möjligaste mån kunde tillmötesgås. I fråga om tyska sjömäns
behandling i Sverige sade jag utrikesministern, att denna fråga redan vore i
ordning. Jag har närmare utvecklat denna sak vid ett samtal med
statssekreteraren friherre von Weizsäcker.
Samtalet med herr von Ribbentrop fördes hela tiden i mycket
vänskapliga former.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
