Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - MARIA WIIK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Paris hyrde de bada målarinnorna tillsammans en ateljé,
där de arbetade under våren och ända till midsommartiden.
På sommaren 1883 skulle i Köpenhamn en stor konstutställning
äga rum och Maria Wiik hoppades kunna deltaga i den med
den tavla hon nu höll på med i Paris. Men plötsligt strejkade
hennes italienska modell och förblev försvunnen; hon hade
rest hem till Italien och lämnat de konstnärer, för vilka hon
poserat, i sticket just under den brådaste arbetstiden före
Salongens öppnande. Maria skriver i ett brev till sin syster,
att pä hennes tavla modellens huvud redan var nästan
färdigt, för händer, armar och kläder hade hon försökt en annan
modell, men det hela gick inte ihop, och trött efter sitt myckna
arbete och uttråkad genom missödet med den trolösa
modellen måste målarinnan avstå från sin plan.
Denna sommar ville Maria Wiik tillbringa på landet i
Frankrike. Hon hade fått den glada underrättelsen, att man
därhemma tilldelat henne ett konstnärsstipendium för
fortsatta studier i utlandet. Nu inväntade hon pengarna i Paris
för att sedan i början av juli begiva sig till Bretagne, dit
även Helene Schjerfbeck beslutat resa. Innan de lämnade
Paris, fingo de dock vara med om en mycket intressant
konst-närsfest, som Maria skildrat i följande livfulla brev till sin
syster:
Paris d. 17 Juni [2SS.3].
».... Sista lördag fingo vi ett kort från Lina [Runeberg] där
hon inbjuder oss till den lilla fest, som Walter samma afton ämnar
tillställa i sin ateljé i anledning av att lians fars monument nu
var färdigt. Ateljén var på det festligaste dekorerad, alla statyer,
som blott hade en ledig hand, liöllo ljus i dem och kandelabrar
av lera (för tillfället gjorda av Walter) omvirade med blommor.
För taket hade han även gjort en krona, från vilken under aftonens
lopp utom en myckenhet stearin även nedföll stora lerklumpar på
matbordet. Runt omkring väggarna funnos medaljonger med
namnen på nordens förnämsta skalder och litteratörer. I fonden stod
figuren för sockeln, föreställande Finland. Jag tycker mycket
om den, något så enkelt, kraftfullt och känsligt liar lian aldrig
gjort förr, han börjar allt mer och mer bli realist i sina arbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
