Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - MARIA WIIK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att sedan med ledning av dessa måla tavlorna inne i ateljén.
Detta var Diisseldorfskolans och i anslutning därtill även
de nordiska konstnärernas arbetssätt. Också de franska
landskapsmålarna hade förfarit på samma vis, tills den grupp
av genialiska nydanare, som i mitten av 1800-talet bodde ute
i den lilla byn Barbizon i närheten av Fontainebleau, genom
det de skapade under ständig samvaro med naturen visade
vägen till den direkta friluftsmåjningen.
Men det var inte blott landskapsmålaren, som sålunda
målade sina tavlor ute i naturen, också figurmålaren ställde
nu upp sina modeller där och fick sålunda genom luften och
solen nya problem att lösa, medan den ofta snabbt växlande
belysningen krävde dristighet och säkerhet i uppfattning
och penselföring.
Midsommartiden, då det blev hett och kvavt i Paris,
medan solen baddade så att gatornas asfalt mjuknade och
människorna helst sökte sig över till skuggsidan av gatan för
att finna skydd och svalka, strävade alla, som det blott kunde,
att komma från staden till landsbygden. Årets Salong stängde
sina portar och konstverkens upphovsmän och -kvinnor eller
köparna, som förvärvat dem på utställningen, fingo
avhämta dem. Det gällde då för konstnärerna att draga ut
till nytt arbete och nya friluftsstudier.
Flere av de nordiska konstnärer och konstnärsämnen,
som en längre tid kunde vistas i Frankrike, stannade där även
under sommarmånaderna och uppsökte då gärna någon på
längre eller kortare avstånd från Paris belägen ort, där de
tyckte sig finna gynnsamma betingelser för sitt arbete och
där levnadskostnaderna så gott sig göra lät kunde pressas
ned i nivå med den oftast mycket magra kassan.
En av de franska bygder, som både i fråga om natur
och folk hade mycket egenartat och intressant att bjuda
såväl franska som utländska konstnärer, var Bretagne.
Denna del av Frankrike, som omgiven av hav på tre sidor
skjuter ut i Atlanten, förde ett från den övriga delen av
landet i flere hänseenden avskilt liv. Befolkningen, som till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
