Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Inledning
moralisk indignation. Inte heller förmärks där något
af den gallsjuka, som ibland får tjänstgöra som
surrogat för moraliskt patos, ibland ingår som oskiljbar
beståndsdel — Juvenalis ett exempel. Det är här
snarare »arbiter elegantiae», som gör den okultiverade,
rika pöbeln till föremål för sitt gäckande och
nedlåtande löje; och löjet är dess mera gäckande och
nedlåtande, som det till på köpet är en landsortssocietet
han skildrar.
Författarens världsåskådning å ena sidan, hans
absoluta öfverlägsenhet å den andra ger sålunda en viss
godmodig anstrykning åt ironien. Inte ens den
dumdryge Trimalkio är en oblandadt osympatisk person.
Han har den typiske festprissens behof af att alla skola
vara glada, och detta kommer honom att välvilligt sörja
för slafvarnas förplägnad, öfverse med deras
försummelser. — En möjlighet är ju dock, att aristokraten
Petronius i denna förtroliga välvilja mot slafven ser
blott ett outplånligt rasmärke.
Då man betänker, att Petronius Satirae så vidt
bekant är vår första roman, måste man häpna öfver den
teknik som utvecklas i Trimalkios middag. En
1800-tals realist skulle ej ha gjort det bättre — om ock
delvis annorlunda. Gästerna tala sitt hvardagsspråk,
mestadels utpräglad slang, de stå fram i individuell sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
